Den 17 juli 08 förändrades mitt liv totalt, jag blev änka endast 29år gammal. Jag skriver om sorg, glädje, mina underbara barn, kärlek, tankar, om hur jag hanterar livets alla utmaningar. Följ med mig på min resa genom livet…
Tänk att jag fortfarande får underbara mail från er som undrar när jag ska börja blogga igen. *TACK* Kan berätta att jag jobbar på en hemsida och en ny blogg som kommer att handla om attraktionslagen, ni kommer kunna boka mig för olika föreläsningnar, positivt tänkande mm mm.
Här hemma är det renovering, rensning och kartonger mest överallt Resan till Cypern var riktigt givande för oss alla, barnen lärdes sig simma bla. Vi hade underbart väder, bamseklubben var bra och även om jag saknade JS något olidligt så hade vi en riktigt bra semester.
Barnen har fyllt år, jag planerar min 30års fest i augusti, kattungarna växer och frodas, Baccus är fortf en underbar valp med mycket bus.
Det börjar närma sig ett årsdagen, men just nu känns det ok. Det känns som jag kommit långt med min bearbetning och även om Joakim alltid kommer finnas i våra tankar njuter jag av livet jag lever nu. Barnen mår bra och tyr sig mycket mer till JS nu. Livet leker och nu blickar hela familjen framåt. Jag lever i balans och känner mig lycklig!
av era underbara kommentarer är jag. Ni ska veta att de värmer otroligt! Jag kommer lägga ut adressen till den nya bloggen här på sidan när jag börjar blogga igen. Ni som vill får gärna maila till 2anewheart@gmail.com så kan jag även maila adressen när det är dax.
När jag ändå skriver här kan jag ju passa på att be er om lite hjälp… vad tycker ni den nya bloggen ska heta?
Det har nu blivit dax för mig att ta steget och lägga ner bloggen. Den har hjälpt mig under några år, jag har kommit i kontakt med människor som alltid kommer ha en varm plats i mitt hjärta.
Jag vill tacka er alla för era värmande, stöttande, peppande, roliga och underbara kommentarer och mail! TAck Tack Tack.
Kanske kommer jag börja blogga igen men just nu tar bloggen energi som jag inte har. Livet snurrar på i 120 och jag har många viktiga beslut att fatta.
Tills vi ses igen!
Kramar till er alla.
Carolina
Tack för alla underbara kommentarer, de värmer verkligen ska ni veta. Jag känner att just denna bloggen är så förknippad med änkan Carolina och nu är det dax för mig att försöka bli Carolina. Jag kommer nog börja om på ny kula med en ny blogg så småningom, men nu känner jag att jag måste ta en pause.
Den 6 juni 2007 satte vi i Kalmar svenskt rekord i att fika. Då var det 2.620 personer som fikade tillsammans. Nu försöker nio andra städer slå detta rekord och den 30e maj lyckades Östersund slå vårt rekord genom att samla 3563 personer! Det måste vi slå och ta tillbaka vårt svenska rekord!
Det kommer att vara en folkfest i stan med gratis fika som Gevalia sponsrar, underhållning, artister och tävlingar. Lördagen den 13e juni kommer vi att möta Gävle i en stadskamp. Vi kommer att kunna följa Gävle genom en satellitlänk direkt mellan städerna och då ska vi visa vilken stad som är bäst!
Ta med dig alla du känner på en gratis fika på Stortorget mellan 11 och 16!
Nu är vi hemma efter över 100mil på vägarna. Min lilla syster tog först studenten så vi rullade till Örebro för att fira henne. Efter student, kramar, sång, god mat, presentation av JS, lämnade vi barnen i örebro för att med hundarna åka ut till sthlms skärgård. JS syster med familj har ett sommarställe ute på en ö och det var dit vi begav oss. Hundarna var med på allt och skötte sig utmärkt trots lång bilresa, skrikande studenter och en riktigt guppig båtresa.
Jag hade lätt kunnat stanna ute på ön några dagar till för det var så skönt att slippa tänka på internet, tv, mobiler…. Det var lugnt och skönt, vi har laddat batterierna på bästa sätt. På lördagen överraskade JS föräldrar oss och kom över och hälsade på, så nu har jag träffat hela familjen. Har tagit många bilder från helgen men nu har jag en dotter som ligger med jätteont i örat så bilderna kommer när det är lite lugnare idag.
Kattungarna har vuxit jättemycket nu bara på de dagar vi varit borta. De ser nu ut som riktiga katter som ser, hör och “springer” omkring. Nu hoppas jag kunna hitta nya fina hem till dem…
Vissla flyttar återigen sina kattungar upp till Gustavs rum. Hon är ju inte så glad för Baccus men imorse när han satt vid matsalsbordet kom hon med en unge och la den framför honom. Vad som försigår i hennes hjärna vet jag inte men Baccus gick där i från för han tyckte det blev lite jobbig…
Baccus har en tand som växer snett vilket har lett till att den tanden gjort ett litet hål i käken så idag åkte vi till skogsbykliniken för att kolla detta. Veterinären klippte av tanden och nu skaver den inte längre. När det är dax för vacinationen vid 12v så ska vi kolla tanden igen.
Inför veterinärbesöket klippte jag Baccus, han protestearde först men efetr någon minut förstog han att det var jag som bestämde så då stog han så fint.
Gårdagen var helt underbar, JS och jag vaknade vid 06 (fast det var ju lite onödigt tidigt när man är ledig…), vi gick upp och drack kaffe i lugn och ro utan barn. Sedan åkte vi med JS på några skoningar som han hade. Träffade trevliga kunder och fick riktigt gott fika. Baccus miljötränas för fullt och är nu van vid hästar, åka bil, höga ljud, andra ljud mm.
Gustav vid ugnen som är redo för att värma hästskor.
Hovslagarn JS städar lite i stallet.
Meggie får lite god avklippt hov av husse.
JS sliter i värmen.
Gustav leker cowboy.
Natta och Meggie söker skugga bakom nya “familjebilen”.
Coola Meggie ligger helt avslappnad i stallgången medans husse skor.
Baccus har hittat skugga under husses bil.
Idag har Gustav och jag varit i skolan och hälsat på. Det var verkligen fina lokaler och det varkar vara både en bra fröken och en bra klass. Gustav tyckte det var jobbigt i början när alla barnen skulle sitta i en ring och sjunga medans alla föräldrar kollade på, så då blev han ledsen och satt i mitt knä. Men annars gick det jättebra och jag tror Gustav kommer få det bra i skolan. Fritidset var dock ingen höjdare, gamla fula baracker som var slitna inne var verkligen inte roliga att kolla på. Gustav lekte och hade kul men barn ser ju inte sånt som vi vuxna.
Jag är stolt över mig själv, jag klarade av att åka in till jobbet utan större ångest. Träffade alla underbara arbetskamrater som kramade om mig och det var riktigt trevligt att träffa alla. Det var ju inte den roligaste stämningen då det var flera vänner som jobbade sin sista dag igår. Tårarna rann och det blev många långa kramar.
Idag är det en underbar dag. Gustav kom in vid 09 imorse och sa, “God morgon, idag är det en underbar dag, eller hur mamma!” JS har jobbat lite på fm, jag har rensat ogräs och passat Baccus Bus. Nu ska vi ta bilen och åka in till stor stan och kolla på Darin. Är varken min eller JS favorit men det är kul att komma ut och se lite folk.
Ne så är det nog inte men jag försöker intala mig att det är så iaf. Igårkväll tog jag ½ insomningstab för att få sova lite. Kröp intill JS och somnade på hans arm. Drömde att jag födde barn, det gjorde satans så ont men de ringde efter JS och han kom som ett skott och tog hand om mig
Idag har jag ångest för jag ska in till jobbet för att tömma mitt skrivbord. Känns jättejobbigt men jag bara måste klara det.
Meggie har börjat acceptera Baccus Bus och igår lekte hon tom lite med honom, även om hon aldrig skulle erkänna det.
Kom igen Meggie, lek med mig…
Yes hon står upp…
Meggie jag gillar dig…
Igår var Baccus med husse på jobbet och sedan fick han följa med husse till stallet. Det var en stor dag och Baccus skötte sig utmärkt.
Vissla har flyttat ner till källaren där hon får lugn och ro.
Igår var det lite kalas för JS som fyllde år. Vi hade köpt god fisk, blommor, present och tårta. Farmor och farfar kom förbi på kvällen och fika med oss, jätte trevligt.
Djuren här hemma växer så det knakar, kattungarna har börjat öppna ögonen och är hur söta som helst. Det är tre tjejer och en kille, ev är två tjejer tingade så det finns fortf två bebisar kvar.
Baccus Bus mår bara bra, han busar och leker mest hela dagarna. Meggie ignorerar honom så gott hon kan och tycker mest han är riktigt jobbig
Imorgon ska jag in till jobbet och hämta mina personliga saker och lämna in min id-bricka. Varför då kanske ni undrar?! Jo jag har blivit uppsagd tillsammans med några andra arbetskamrater. Känns faktiskt ok då jag ändå tänkt plugga till coach till hösten. Har känt mig tuff och säker på vad jag ska göra i framtiden men så igår kom den där elaka rösten och satte tvivel i huvudet på mig. Just nu känner jag mig låg, deprimerad, ledsen, svag, orolig… Tur jag ska till kuratorn idag.