2 A new life


Baby you can drive my car!

Nu är vi hemma efter över 100mil på vägarna. Min lilla syster tog först studenten så vi rullade till Örebro för att fira henne. Efter student, kramar, sång, god mat, presentation av JS, lämnade vi barnen i örebro för att med hundarna åka ut till sthlms skärgård. JS syster med familj har ett sommarställe ute på en ö och det var dit vi begav oss. Hundarna var med på allt och skötte sig utmärkt trots lång bilresa, skrikande studenter och en riktigt guppig båtresa.
Jag hade lätt kunnat stanna ute på ön några dagar till för det var så skönt att slippa tänka på internet, tv, mobiler…. Det var lugnt och skönt, vi har laddat batterierna på bästa sätt. På lördagen överraskade JS föräldrar oss och kom över och hälsade på, så nu har jag träffat hela familjen.  Har tagit många bilder från helgen men nu har jag en dotter som ligger med jätteont i örat så bilderna kommer när det är lite lugnare idag.

IMG_8286

IMG_8287

Kattungarna har vuxit jättemycket nu bara på de dagar vi varit borta. De ser nu ut som riktiga katter som ser, hör och ”springer” omkring. Nu hoppas jag kunna hitta nya fina hem till dem…



Inga lätta svar.

Allt kommer inte bli bra, mitt liv kommer inte återgå till det normala. Livet kommer aldrig mer bli sig likt, jag är inte samma människa idag som när Joakim levde. Jag vet inte vem jag är längre, vad jag vill, vad jag ska göra, hur jag vill leva.
Många säger ”det kommer bli bra” eller ”du kommer snart kunna jobba”, men hur kan de veta det? Visst jag kommer inte må så här dåligt restan av mitt liv, men det kommer ALDRIG bli bra igen.
Jag måste hitta mig själv igen, bygga upp en ny vardag utan Joakim, ett nytt liv ensam med våra barn. Jag har inte bara förlorat Joakim, jag har förlorat en bit av mig själv.

Många frågar om mitt jobb, när jag ska tillbaka. Men jag vet inte alls om det kommer gå, kommer jag klara av att jobba där igen? Det är så många minnen kopplat till jobbet och Joakim jobbade i samma byggnad som jag så det blir dubbelt. Efter allt som hänt vet jag inte heller om det är bakom en dator jag ska sitta resten av mitt liv. Känns som jag har en annan mening i livet, något större och mer meningsfullt.
Nu måste jag fundera på detta själv, komma fram till lösningar utan Joakim. Det är svårt.

familjen02



Kattmat
04/09/2008, 13:19
Filed under: Barnen, Bilder, Familj | Etiketter: , , , , ,

Både Gustav och Natalie är uppvuxna med hundar och katter runt sig. När Gustav föddes höll jag på med hunduppföning, Golden Retriever, så han blev från början van vid allt som heter hund. Han smakade även en hel del på torrfoder och vatten ur hundarnas skål. Kan ju säga att dte inte var något jag önskade att han skulle göra utan snabb som han var kröp han dit och tog handen full.  Som tur var slutade han med det nrä han blev lite större.
När Natalie föddes hade vi 4hundar och en katt (nu har vi en hund och två katter) så hon har ju självklart oxå smakat en del på foder.

Men jag blev riktigt förvånad när jag vaknade imorse och ser att Natalie som idag är en smart 3åring sitter och äter kattungens torrfoder!!!

-Natalie vad gör du?!
-Jag bara smakar!
-Men det rä ju kattens mat det kan inte vi äta.
-Men mamma katten tycker det är gott. Jag tycker oxå det är gott! Jag älska faktisk kattunge!