Igår var det en riktigt jobbig dag, känslorna svallade och jag grät mest. Begravningen, minnen, allt kom tillbaka. Som tur var hade jag JS här som stöttade och hjälpte mig.
Vi åkte ut till Joakim med blommor, ljus, honungsrom och ett kort. På väg mot graven fick jag svårt att andas och det var precis samma känslor som på begravningen. JS gick med oss och det var tryggt att ha honom vid min sida då jag inte kände mig stabil. Han gick inte fram till graven utan lät mig och barnen få stunden med Joakim själva. Gustav skrev själv på kortet till pappa. Min underbara gullunge.
Idag på morgonen fick jag veta att en underbar vän, mamma, medmänniska, dotter gick bort igår på Joakims födelsedag. Hennes hjärta orkade inte jobba mer och mina tankar går till hennes man och deras två små döttrar. Marija är lika ”gammal” som jag, nyss fyllda 30år. Vi träffade Marija på sjukhuset i Lund och hon blev en nära vän direkt. Hon har stöttat och hjälpt både Joakim och mig. Träffade henne i somras då hon hamnade på samma sal som Joakim.
Bilden lånad från Marijas sida på facebook.
Hej underbara vän. Jag är så tacksam att jag fick lära känna dig. Kanske var det Joakim som hämtade dig igår på hans födelsedag. Hälsa honom så mycket från mig uppe i himlen. Jag tror ni har mycket att prata om 🙂 Tack för allt du gett oss.
Du kommer alltid fattas mig!
Fy satan vad förkyld jag är….är inget roligt längre för det var inte så många veckor sedan jag var sjuk. Har legat hela dagen med frossa, hosta, halsont och kroppen känns öm och sliten.
Imorgon är det kuratorn som gäller men jag vet inte om jag fixar det… idag är jag glad att jag klarat av att hämta, lämna och lägga barnen.
Fick denna fina kommentar från Ida som jag vill dela med mig av. Tack Ida för att du skrev till mig, jag hoppas att allt gick bra för din mamma.
Hej. jag skulle bara vilja berätta för dig när jag mötte din familj. Du har ingen aning om vem jag är men din familj gjorde ett stort intryck på mig. Jag mötte er denna dag. Uppe på THIVA avd när ni hade ert kalas. Min mamma var inlagd o hade fått ett nytt hjärta på midsommarafton. Jag såg er familj och dina barn och den glädje som lyste av att deras pappa var med på kalaset =) Jag såg även oron men jag stärktes av att se era känslor. Min mamma låg nersövd i 10 dagar och vi visste inte vad som skulle hända. Men på något sätt gav ni mig styrka. Tack för det. Jag har suttit och läst igenom dina inlägg från juni och gråtit och gråtit. Jag är så oerhört ledsen för vad som hände din familj. Många kramar Ida
Joakim hjälper Natalie öppna ett paket. Vi firade Gustav som fyllde 5 och Natalie som fyllde 3år.
Allt går om man bara vill. Man kan tom. ha ett underbart barnkalas på THIVA.
Igår gick telefonen i ett, tillslut hade jag inte mycket röst kvar 🙂 La mig i soffan och kollade på Law and Order, och innan jag visste ordet av hade jag somnat. Vaknade vid kl 05 av att Natta ropade på mig i trappen, hon ville sova i min säng. Så yrvaken fumlade jag upp från soffan, upp för trappen, av med kläder och så i säng.
Somnade direkt och drömmde sedan mycket om rättvisa, rätt och fel, tjuvar, barnen, mina hundar…
Gårdagen tog verkligen på mina krafter. Har inte varit på sjukhuset sedan maj 08, av olika anledningar som ni vet. Men går var jag ju tvungen och det kändes faktiskt helt ok. Letade upp parkering och gick in via huvudingången då jag inte visste var ögon låg. Visade sig att ögonjouren låg i HUS 48, samma som hjärtintensiven och hjärtavd. Jag fick gå samma väg som jag gått tusentalsgånger förut. Tankarna började snurra, allt kom tillbaka, alla minnen… Började känna mig kallsvettig, tänkte ”bara jag inte träffar någon jag känner igen, ingen läkare från hjärtint” Jag fick gå in i samma ingång och vänta på samma hissar och åka en våning över hjärtavd…. Så många tankar jag hann tänka. Men jag klarade av det!!! Ja gjorde det!
Så att jag hade huvudvärk och var jätte trött igår var nog inte så konstigt.
Nu har jag varit hos läkaren med mitt hemska öga. Hon tittade, lyste, kände, petade med en låååång topps och jag fick kolla synen. Hon misstänkte att det är en infektion jag fått och jag fick en salva som heter Chloromycetin som jag ska ta 4ggr/dag i 7dagar. La en sträng i ögat när jag kom hem… AJJJJJJJJ
Nu håller jag tummarna för att det fort går över. För detta var visst inget att leka med sa läkaren.
Igår började jag få ont på det undre ögonlocket och idag har jag riktigt ont. Det har bara blivit värre och värre under dagen och kvällen. Man ser ingenting på utsidan av ögonlocket eller vitan utan om jag drar ner det undre ”locket” ser jag en prick, typ som en mini finne och så är jag röd. Det gör ont när jag blinkar och nu ikväll gör det satans så ont om jag tex böjer mig ner. Ögat rinner inte och ej heller någon ”gegga”. Kan det vara en liten varblåsa i ögat?
Fruktansvärt ont gör det precis hela tiden.
Vid denna tiden idag ligger Lotta på operationsbordet och väntar på att få veta om cancerna spridit sig till levern. Det är en stor operation hon ska gå igenom idag och hemma väntar hennes lilla son och underbara man.
Så idag kommer mina tankar gå till Lotta och hennes familj.
Om jag ska sammanfatta denna dagen så säger jag, positiv energi! Jag har pratat med min kurator och efter det pratade jag i nästan 2h med min underbara chef. Hon ger mig så mycket energi och hon är verkligen lätt att prata med. Jag är verkligen tacksam att jag har henne som chef.
Idag kom det ett brev från kommunen.
Gustav har blivit stor och ska börja förskoleklass till hösten. Det var en anmälan jag skulle skicka in och så var dte lite info ang en dag vi skulle till skolan för att hälsa på. Både Gustav och jag tycker detta ska bli så spännande.
Natalie blev lite ledsen för att inte hon fick något brev från skolan, men som tur var fick vi reklam från barbie idag så det blev hennes brev!
Hade ett bra samtal med min mamma idag, jag var ganska ärlig och försökte få henne att ändra sitt tänk. Att tänka positivt, våga drömma, se framtiden… Hon tog det hela bra och jag tror att hon fick några aha – upplevelser.
Jag känner att jag verkligen får energi när jag pratar med andra människor om personlig utveckling, coaching och speciellt Attrations lagen. Kommer satsa på att bli livscoach, att jobba med enskilda personer och med grupper. Jag tänker åka ut och föreläsa inom sjukvården, kommun.. Berätta hur verkligheten ser ut som patient och anhörig, speciellt i en ung familj.
Nu ska jag svara på lite mail och kolla lite bloggar innan jag sätter mig vid tv med min kopp te.
Sabina fick diagnosen malignt melanom 2006, opererades och blev så gott som friskförklarad men fick tillbaka cancern i nov 2007. I mars 2008 började tumörerna att sprida sig och i januari 2009 fick hon beskedet att hon fått fem metastaser i hjärnan och att hon förmodligen bara har 2-6 månader kvar i livet.
Sabina Najjar är en otroligt levnadsglad och inspirerande 34 årig tjej uppvuxen i Sollentuna, norr om Stockholm. Hon har två döttrar, varav den yngsta har Prader-Willis Syndrom (PWS) och autism.
Hon har en blogg där ni kan följa hennes kamp mot cancern: http://mittlivsabina74.blogspot.com
För er som känner att ni vill ge ett bidrag till Sabina och hennes familj har några vänner öppnat ett SEB-konto där alla insättningar går direkt till Sabina. Det kostar att vara sjuk och syftet är att Sabina och hennes familj ska kunna göra lite roliga saker tillsammans utan att känna stressen över att dom egentligen inte har råd.
Kontonumret är: 5383 3247401 (de fyra första siffrorna är clearingnumret).
Sabina har stöttat mig via bloggen trots allt hon går igenom. För mig är Sabina en otrolig människa som för alltid kommer finnas nära mitt hjärta.
Jag tänker skänka en slant för jag vet hur mycket det betyder. Jag kan strunta i att köpa pizza denna månaden och istäälet låta Sabina få njuta av sin sista tid med sina barn.
Jag tvingar ingen att ge pengar, jag gör det som känns rätt för mig. Jag väljer att bry mig om Sabina och hennes familj, jag vet att jag själv inte är odödlig.