2 A new life

Kvällen blev en känslomässigt jobbig kväll, vet inte varför. Eller vem försöker jag lura, det är klart jag vet. Jag sitter här med ett glas vin, lyssnar på romantiska sorgsna låtar och tycker synd om mig själv. Jag känner mig livrädd att jag inte ska hitta kärleken, hitta lyckan igen. Jag vill inte vänta, jag vill inte chatta, beskriva mig på någon internet sida för att låta spännande. Jag vill att min drömprins ska komma till mig, jag vill att vi ska titta på varandra och så ska det klicka (Madde du vet vad jag menar 😉 ).

Är jag mogen att känna kärlek? Ja så känns det, är bara väntan och detta med att ”hitta” denna.  Kanske tänker jag för mycket tillbaka på hur jag hade det innan, när jag inte var singel.
Jag vet en till sak som ställt till det, ni vet Mr H, Jag släppte ju honom helt och mådde så bra. Nu har jag börjat tänka på honom och på allt kanske och tänk ok. Direkt känner jag mig nere, fan.
Till honom vill jag säga.

Jag har skrivit ner hur jag vill att min framtida partner ska vara, vilka egenskaper, utseende, känslor mm. Jag har även skrivit hur jag vill må, hur jag vill leva, vilka känslor jag vill känna, hur jag vill bo, hur mina barn ska ha det, deras farmtid. Jag har tom skrivit ner min önskan om min karriär, ekonomi osv.

Kan det inte hända något roligt? Något spännande så jag får lite annat att tänka på?! Please… Tror det är det som är felet, jag har för mycket tid att tänka. Kan ingen ringa från någon tiding och säga ” Vi tycker du skriver underbart, du är en människa som inspererar andra. Vi vill att du börjar skriva för oss”. Eller någon som ringer och säger ”Vi vill att du skriver en bok, du får all hjälp du önskar”. Händer det bara andra? Jag vägrar tro det, jag håller fast vid att det kommer hända något speciellt i mitt liv, för jag är speciell.

Dax att sova?  I guess.
Orkade du läsa ända hit? Stor guldstjärna till dig.