2 A new life


Ho ho John…..

Varför kommer inte John Blund till mig om kvällarna? Ho ho Joooooohn….

Tankarna bara snurrar, undra om man håller på att bli koko?!
Jag tycker inte att jag är så ledsen som jag borde. Visst sörjer, tänker och längtar jag efter J varje sekund, men jag gråter inte så mycket. Tom svärmor sa häromdagen att du gråter nog inte så mycket som vi, inget fel med det… Men det känns lite konstigt. Visst kommer det säkert dagar då allt är precis svart, men nu känns det ändå ganska ok.
Jag funderar mycket på vad som är meningen med mitt liv. Ska jag leva hela mitt liv som en ”vanlig” svenssonmamma  (inget fel med det).
Är det meningen att detta som hänt mig nu ska bli en väckarklocka, att jag ska komma på att jag är inte så jäkla tokig. Jag är ganska bra och det är jag själv som sätter mina egna begränsningar.
Bla bla bla, ibland blir jag så trött på mig själv och mina knäppa tankar.

Jag är inte så gammal (som man kanske tror), men jag har ändå gått igenom många saker i mitt liv. Jag har många erfarenheter och har levt ett innehållsrikt liv. För att nämna några; jag träffade J på mIRC för 11 år sedan och flyttade 36mil för att bo med honom, min pappa gick bort bara 49 år gammal efter 3veckors sjukdom (då var jag 19år), jag har haft framgångsrik hunduppfödning, haft eget företag som jag la ner när G föddes, vi gifte oss i Thailand, vi har haft stor motorbåt och en MC… mm mm. Höll ju på att glömma att jag har ju två underbara barn oxå!
Jag fyller 29år på torsdag (fy) så det är ganska mycket jag kunnit med innan jag fyllt 30. Man kan ju undra hur många saker jag kan lägga till om 10år….