En prövning utan dess like.
19/10/2008, 15:28
Filed under:
Allmänt,
Barnen,
Familj,
Sorg,
tankar | Etiketter:
bryta ihop.,
farbror,
fest,
gråta,
kallskuret,
kusiner,
middag,
potatisgratäng,
tv,
vin
Jag la mig för att vila efter turet med hästarna, är ju så trött nu för tiden. Vid kl 17 kom farbror H och fru K med kusinerna, det blev genast ett riktigt hålligång på alla barnen. Natalie blev lite blyg vilket hon ofta blir när det är mycket folk och om det är lite högvolym. ´Till middagen fick vi potatisgratäng och en massa olika sorters kallskuret, alla åt för fullt och det var riktigt gott. När nästan alla barnen gått från bordet blev det helt föltsligt jättejobbigt för mig, jag fick gå från bordet och sätta mig på toa och gråta. det gick inte att sluta utan jag grät och grät och grät. Efter ett bra tag lyckades jag samla mig och kunde gå ut igen, men så fort jag satte mig vid bordet började jag gråta igen och så höll det på. å går kvällen var en riktig prövning för mig. H, K och kusinerna gick hem vid 20.30 och då la jag barnen som somnade snabbt, det tar på krafterna att vara på kalas. Farmor, farfar och jag satt uppe och tog lite vin, tittade på tv och pratade.
Nu ska jag väcka Natalie som somnat i farmors säng, vilket hon aldrig brukar göra. Jag hoppas att hon inte är håller på att bli sjuk då jag har möten varje dag nästa vecka.
Killar=AS?!
Ja vad ska jag säga om helgen, eller lördagskvällen. Jag har lärt mig en sak och det är att de flesta killar är AS. Jag slår mig själv för att jag vara så jäkla dum som gick på det gamla tricket.
Finns det normala killar där ut? Någon som vet?!
Tänker inte gå in på detaljer mer att en viss person gjorde bort sig och det stort. Finns nu efter det inget kvar…
Det blev även så som jag bävade för, alla fick veta att min man gått bort. Så självklart började folk titta med sina sympatiblickar och sina jävla nyfikna ögon. Jag trodde ALDRIG att den personen som berättade för alla skulle göra så mot mig…. men det gjorde han. I all välmening sa han igår men jag säger så här. Bull SHIT!
Jag börjar fundera på om det är så att man bara har en chans att träffa sin drömprins i livet. För då har ju jag redan levt det livet med en undbar man, så då är det väl livet som ensam änka kvar då… Tragiskt.