Filed under: Allmänt, Bilder, djur, Familj, hund, katt, kattungar, Sorg, tankar, Valp | Etiketter: bild, deprimerad, ensam, födelsedag, hundvalp, kattungar, kurator, låg, ledsen, tankar, uppsagd
Igår var det lite kalas för JS som fyllde år. Vi hade köpt god fisk, blommor, present och tårta. Farmor och farfar kom förbi på kvällen och fika med oss, jätte trevligt.
Djuren här hemma växer så det knakar, kattungarna har börjat öppna ögonen och är hur söta som helst. Det är tre tjejer och en kille, ev är två tjejer tingade så det finns fortf två bebisar kvar.
Baccus Bus mår bara bra, han busar och leker mest hela dagarna. Meggie ignorerar honom så gott hon kan och tycker mest han är riktigt jobbig 🙂
Imorgon ska jag in till jobbet och hämta mina personliga saker och lämna in min id-bricka. Varför då kanske ni undrar?! Jo jag har blivit uppsagd tillsammans med några andra arbetskamrater. Känns faktiskt ok då jag ändå tänkt plugga till coach till hösten. Har känt mig tuff och säker på vad jag ska göra i framtiden men så igår kom den där elaka rösten och satte tvivel i huvudet på mig. Just nu känner jag mig låg, deprimerad, ledsen, svag, orolig… Tur jag ska till kuratorn idag.
Filed under: Allmänt, Bilder, Sorg, tankar | Etiketter: deprimerad, I'v got the blues, intensiv, Livskris, sms
Idag vill jag bara dra nått gammal över mig och inte gå upp på några år… Det hela började igår när jag, dum som jag är, skickade ett sms till en person som jag ganska nyligen fått kontakt med. Personen har trots kort tid fått en plats i mitt medvetande och allt känns redan väldigt rätt. detta skrev jag i sms,et igår och fick kanske inte det svar jag hade önskat, även omjag förstår personen….Vi känner ju inte varandra direkt… Det är så typiskt mig att bli för intensiv, så är det alltid när det är något jag vill göra, skaffa eller någon jag tycker om… Så fort jag skickat sms,et ångrade jag mig men då var det ju försent.
Blev riktigt deppig när jag skulle sova, var så arg på mig själv. Men lyckades vända tankarna till positiva biler och så tänkte jag på allt jag har och det som gör mig glad.
Natten gick bra men idag känner jag mig bara låg och deppig. Det känns som att jag lurar mig själv, att jag tror att jag ska kunna jobba med det jag brinner för. Att det är meningen att jag ska skriva, föreläsa och hjälpa andra människor. Känns bara som jag står och trampar på samma ställe, det händer inget. Jag vet inte vad jag ska göra för att ta första steget…
Kan jag inte få någon jäkla hint om jag är på rätt spår?! Kan jag inte få lite hjälp att hitta rätt?! Kan inte lite fler pusselbitar falla på plats?!
Nu gör det ont i bröstet, carp. Jag som mått så bra och känt mig positiv, nu är allt upp och ner………..
Filed under: Barnen, Bilder, Familj, Hjärtsjukdom, sjukhus, Sorg, tankar | Etiketter: deprimerad, Lund, mediciner, Ronald McDonald Hus, sjättesinne, sjukhus
Lika bra att varna er redan nu om att detta inlägg kanske kommer bli deppigt och inte så roligt att läsa.
Är ännu tröttare idag, har ingen energi och känner mig helt borta. Jag orkar ingenting, när jag lämnat barnen skulle jag behöva fixa lite grejer men jag orkar inte. Känner mig så deprimerad, orkar inte bry mig om någonting. Tror det bla är sjukskrivningen som hänger över mig, en annan jobbig sak med en person i min närhhet, mm mm.
Jag har börjat tänka på alla Joakim’s saker här hemma, kläder bla. När ska jag plocka undan dem och vart ska jag göra av allt. Jag skulle behöva göra en storrensning här hemma bland papper och saker, men jag kommer mig inte för att ta tag i något.
Igår fick jag ett sms av en mamma jag träffade i Lund på Ronald huset. De var nu tillbaka med dottern i lund för nya behandlingar. När jag läste hennes sms kom jag på att det finns ju fortfarande människor som lever med någon som är så svårt sjuk. Som kämpar på och lever med denna stress och oro varje dag. Jag gör inte det längre, det är konstigt.
Sjukdom, läkare, sjukhus, mediciner, jag allt som hör till har ju varit en del att mitt liv så länge, nu är det borta. Det känns konstigt och faktiskt lite tomt. Vad ska jag göra nu när jag inte behöver engagera mig i Joakim och hans sjukdom? Jag var duktig på att ta hand om Joakim, jag kunde flera dagar innan han blev sjuk känna på mig att han skulle bli dålig. Jag utvecklade ett sjättesinne, nu har jag ingen användning för det längre.
Det är två så olika världar, att leva med någon som är sjuk mot en helt frisk familj.
Det är tur man har barnen. Imorse kom Gustav in smygandes och la sig i sängen. Jag vaknade av att han klappade mig på kinden, när jag vaknade till la han sig nära och bara kramade om mig.
Jag älskar er mina underbara barn!
Filed under: Familj | Etiketter: Begravning, dödsannons, deprimerad, energi, gå vidare
Idag var dödsannonsen i tidningen. Jag har inte kunnat sova på två nätter bara för att annonsen skulle vara med idag. jag känner mig deprimerad, svårt att behålla mat, rasar i vikt, ångest, kan inte koncentrera mig och känner verkligen ingen glädje för någonting. All min energi går åt till att ta hand om barnen och försöka ge dem en normal vardag i all sorg.
Jag kan inte förstå hur jag ska kunna gå vidare. Varje gång jag ser på bilder kommer jag ihåg att han är död, han finns inte mer och kommer aldrig tillbaka igen. Hur ska jag kunna leva utan honom??? Jag vill inte leva utan honom….
Begravningen kommer bli den 11/8 kl 14.00, det är 3dagar innan min födelsedag….
2 A new life 