Mötet hos kuratorn gick bra, jag har ju som sagt inte träffat henne sedan julas så vi hade en del att ta igen. Jag berättade bla om mina jobbiga drömmar och vad de kan betyda. För första gången på länge bröt jag ihop och bara grät när jag satt där. Jag grät som ett litet barn…Det trodde jag inte men ibland vet man inte allt. Vi pratade bla om att jag tycker det är jobbigt att komma tillbaka till jobbet eftersom Joakim jobbade där. Det finns så otroligt många minnen på jobbet, hans jobbarkompisar osv. Hade vi inte jobbat på samma ställe hade det nog varit lättare för mig att komma tillbaka, jobba och mer o mer komma på vad det är jag verkligen vill jobba med.
När jag satte mig i bilen och skulle köra hem var jag mentalt slut, när jag kom hem fick jag ta en alvedon och lägga mig i soffan. Jag har fortfarande inte riktigt återhämtat mig utan känner mig verkligen helt slut. Tur att mamma och lillasyster är här så jag får den avlastning jag så väl behöver.
Imorgon ska barnen till dagmamman då mormor och moster åker hem till örebro igen. Men det är inte många dagar jag är själv för på torsdag kommer min stora syster och hennes minsta pojke hit och stannar över helgen.
Filed under: Allmänt, Sorg, tankar | Etiketter: blogga, Drömtydning, kurator, mardröm
Tack alla som lämnat tankar ang min dröm. Jag förstår att jag inte ska prestera något på jobbet och att ingen förväntar sig något av mig men det är inte just det jag är orolig för. Dels känns det jobbigt eftersom Joakim jobbade där fast på en annan avdelning. Men det är så mycket VI över det jobbet. Kanske känner jag att jag behöver ett avslut och därför känns jobbet så fel… jag vet inte… Jag ska till kuratorn idag vid 11 och det behöver jag verkligen. Har inte träffat henne på länge nu så det ska bli skönt, hon har ju länge varit min livlina.
Inatt hade jag en ännu jobbigare och hemskare dröm. När jag vaknade inatt rann det svett ochh jag visste inte om det var en dröm eller verklighet. Jag drömde att någon undernatten hade förstört min bil, de hade krossat den, brännt den, mosat den… bredvid stog det en monstertruckbil. I drömmen hade jag 4st likadana bilar och alla var helt förstörda. Jag tittade på min gata och ingen av grannarna hade förstöra bilar det var bara mina. Joakim var med i början av drömmen.. Efter ett tag kom maskerade poliser in till huset för de trodde att det ev var 4-5st män ute efter mig. Jag kommer ihåg att jag låg i fosterställning hemma i min säng medans polisen stog och pratade med mig, jag var livrädd och grät okontrollerat. De pratade om olika saker jag var tvungen att göra och hur de skulle hålla vakt men jag bara skakade och grät. Nästa natt tände jag alla lampor så att om männen kom tillbaka skulle de se att det var tänt och kanske inte våga sig in… Jag var orolig och sparng runt i hela huset, livrädd att männen som var ute efter mig skulle komma. Jag kommer ihåg att polisen sa, ”du får inte blogga om detta då männen som är ute efter dig kanske läser din blogg”.
Vet att det hände en del andra saker i drömmen men de är suddiga och jag kommer inte ihåg några detaljer. När jag vaknade visste jag inte om det var på riktigt eller om det var en dröm. Jag var så svettig och orolig i hela kroppen… Katten låg precis bredvid mig så kanske kände hon av att jag behövde lite trygghet…
Nu måste jag börja röra på mig, det har snöat hela kvällen och natten så det är lite jobb att få fram bilen.
2 A new life 