Filed under: Allmänt
Har legat ett tag i soffan men tycker bara jag får ondare och ondare i bröstet. Tycker nog det rä lite mer ute på vänster sida och så känner jag mig lite svagare i armen. Självklart liger jag och skrämmer upp mig själv, tänk om det är en infark, ska barnen bli föräldralösa, ska jag ringa sjukvården och fråga? Men då kommer de säga jag sja in och det går inte. Jag har ju varit ganska stressad och orolig idag så det är säkert det jag känner av, men visst är jag rädd och känner mig väldigt ensam just nu. Jag vill inte direkt ringa familjen och skrämma upp dem, de kan ju ingen göra.
Nu ska jag försöka tänka på annat…
Filed under: Allmänt
I artikeln står det att jag tog hand om Joakim helt själv och inte fick någon hjälp. När jag pratade med reporten sa jag att vi inte fick någon information om vilken hjälp vi hade rätt till, vi fick ingen hjälpa av varken kommunen eller den kuratorn han hade på hemsjukhuset.
Joakims föräldrar har hjälpt och stöttat oss till 100% under hela sjukdomstiden, utan dem hade det aldrig gått. De har varit ett enormt stöd för hela familjen och som jag skrivit tidigare så ser jag dem som mina extra föräldrar. Jag vet att Joakim var så tacksam för att de ställde upp så mycket som de gjorde.
Så helt själv som det står i artikeln stämmer inte när det gäller familjen utan jag menade hjälpen utifrån.
Mina svärföräldrar betyder otroligt mycket för mig och jag vill inte såra dem. Läste atrikeln igen och ser nu att man kan tolka det som att jag varit helt själv, vilket inte stämmer.
För en stund sedan ringde det på dörren, det var en kvinna som bor några gator bort. Vi har pratat en del sedan vi flyttade hit för 3år sedan, hon har oxå hund och det är så vi träffas. Vi känner inte alls varandra mer än att vi brukar prata en stund då vi träffas. Hon vet om vad som hänt och visste att Joakim var sjuk. Ikväll kom hon med en liten påse julgodis till barnen och en mjukpepparkaka till mig. Jag blev så förvånad och glad, jag tror aldrig det hämt mig förut.
Hon frågade vad hon kunde göra för att hjälpa mig, underlätta. Ja jag blev så paff att jag inte fick fram ett ord 🙂 Men jag uppskattar så att hon kom över och för både godiset och kakan, det gav mig kraft och enerig att fortsätta ett stund till.
Så kära vänner är tävlingen så avslutad. Barnen fick dra varsin vinnare och de var riktigt nöjda med att hjälpa till.
Vinnaren av Refreshing Tioner, Ansiktsvatten är……………………………………………..Ann-Louise
Vinnaren av Rengöringslotion är………………………………………………………Mona.
Stort grattis till er båda. Maila mig era adresser så jag kan skicka era vinster.
Idag kan ni läsa om mig här http://www.aftonbladet.se/wendela/
Någon kanske undrar varför jag vill gå ut och vara med i artiklar? Jag hoppas att detta kan hjälpa mig att nå mitt mål, att kunna beröra, förändra, göra skillnad, skapa en debatt kring hur sjukvården fungerar, hjälpen från kommunen och självklart vill jag kunna hjälpa andra familjer i samma situation.
Jag gör inte detta för att jag tycker det är synd om mig utan för att jag tror att detta kan hjälpa mig att nå mitt mål. Hoppas ni tyckte om artikeln.
Update: Åh ni anar inte hur mycket det betyder att ni tyckte om artikeln. Vi har hållt på med den i några veckor nu och idag blev den publicerad. Jag var tvungen att ringa och väcka syster Madde och rådfråga henne, gjorde jag rätt med denna interjuvn? Tänk om den missuppfattas, tänk om någon tar illa upp, tycker den är smaklös… Ja jag blev supernervös, men syster lugnade mig och tyckte den var bra. Följer man sitt hjärta och den inre rösten kan det inte bli fel. Jag hoppas det är sant.
Först blir det ett pass Pilates och efter det ska jag ta tag i soffan. Bort med alla kuddar, vädra, dammsuga, fluffa och sätta tillbaka allt igen. Visst låter det som en spännande dag!?
Bild från 2006, Gustav har inte napp nu längre 🙂