Mina livlinor
5 kommentarer so far
Lämna en kommentar
05/11/2008, 16:44
Filed under: Barnen, Bilder, Familj, tankar | Etiketter: barn, Bilder, livlina, Sorg
Filed under: Barnen, Bilder, Familj, tankar | Etiketter: barn, Bilder, livlina, Sorg
Utan er skulle jag aldrig orka!
5 kommentarer so far
Lämna en kommentar
2 A new life 
Hej!
Jag hittade till din blogg för några dagar sedan och jag tänkte bara lämna en kommentar. Jag gråter när jag läser om din kamp… Även jag höll på att förlora min sambo i februari i år. Han var med om en svår bilolycka och läget var i början osäkert. Han låg i respirator i två veckor innan han vaknade… Nu mår han lyckligtvis relativt bra, men man hinner tänka mycket på två veckor. Hur hade livet sett ut utan honom? Även vi har två barn (den ena låg i magen när olyckan hände..) och för mig var det en otrolig kamp att bara orka ta hand om vår son när jag mådde som sämst. ”Lämpade” mer eller mindre över honom på mina föräldrar, för jag klarade det helt enkelt inte.
Att blogga är ju en skitbra terapi egentligen. Jag lade ner min blogg när olyckan hände och höll allt inom mig istället. Att skriva, som du gör, är nog bra mycket bättre. Ut med skiten!
Även om det inte känns så just nu så tror jag att du kommer gå stark ur det här.. Inte snart, men så småningom.
Vill verkligen beklaga att du inte fick ha din man kvar. Vet vilken panik man känner när man inser att livet inte är så självklart som man tror!
Stor kram!
Kommentar av Elin 05/11/2008 @ 19:00Hej på dig så här på kvällskvisten.
Gud vilka 2 fina barn du har, dom är ju bara såååå söta och fina.
Usch vad det måste vara jobbigt för dig med denna berg-och dalbanan dag ut och dag in.
Hoppas att det snart stabiliserar sig för dig, blir bra tror inte jag heller. Men förhoppningsvis betydligt bättre.
Massor av god natt kramar till er alla 3.
Kommentar av Madde Richt 05/11/2008 @ 22:15Hej Elin
Tack för dina fina rader. Så skönt att det gick bra för din man, två veckor är långtid när någon är dålig.
Kram
Hej Madde.
Kommentar av 2anewlife 06/11/2008 @ 19:33Barnen är verkligen mitt allt nu. Jag hoppas att det snart ska börja lugna sig men det kanske handlar om att jag måste acceptera att det kommer ta tid och att det är ok.
Kram
Och vilka livlinor du har. Två underbara barn. Livet vore inte det samma utan kidsen. Jag har inte dina bördor men har mina egna och när allt är som värst så gosar jag med barnen så känns allt lite bättre igen.
Tro mig du kommer att komma till en punkt när du kan leva och vara glad igen. Kan förstå att det känns långt borta ibland, men det kommer. Det tar den tid det tar och som du säger själv det är ok.
Du får vara arg, ledsen och besviken. Livet har delat ut en jobbig uppgift till dig. Tänker på dig.
Jag hade många samtal med min lillasyster när hon förlorade sin dotter för 4 år sen. Hon trodde inte en sekund att hon nånsin skulle komma ur dimman igen. Men det gjorde hon. Och även om det alltid finns kvar därinne nånstans så hittar man vägar att gå vidare. Jag kämpade själv med det en del min systerdotter dog. Det tog mig väldigt hårt.
Då var det tur att jag hade min lilla Julia att krama på.
Önskar dig och barnen en fin fredag Kram
Kommentar av Linda 07/11/2008 @ 10:59Vilka fina foton på er! Vad underbart söta charmtroll de är era barn! kramar
Kommentar av Katarina 07/11/2008 @ 21:30