Filed under: Barnen, Bilder, Familj, Sorg, tankar | Etiketter: familj splittras, ge barnen en trygg och stabil uppväxt, livspartner, meningen med livet, min stora kärlek, Romeo och Julia
Hur många människor är det inte som lever olyckliga en stor del av sina liv, som letar efter den stora kärleken, som är olyckliga i sina förhållanden?
Jag hade hittat min stora kärlek, min livspartner. Vi var lyckliga, vi var lika, hade samma värderingar, vi ville båda leva med varandra resten av livet. Våra barn hade två föräldrar som visade varandra kärlek och ömhet, vi bråkade inte inför barnen, vi ville ge barnen en trygg och stabil uppväxt och jag tycker vi lyckades.
Är det inte så det ska vara?! Är det inte meningen att man ska leva så som vi gjorde, lyckliga och harmonisk som familj?!
Vi som hade det så bra, varför kunde vi inte få leva tillsammans? Varför skulle vår underbara familj splittras? Varför? Vi var lyckliga, vi älskade varandra, det är ju MENINGEN MED LIVET…
Varför?
Jag kommer aldrig få svar på dessa frågor. Känner mig så bitter på livet just nu. Det är tur jag har barnen annars hade det slutat som Romeo och Julia. Det var meningen vi skulle bli gamla tillsammans, så är det bara, det här är fel….
4 kommentarer so far
Lämna en kommentar
Va fina ni är på bilden! Förstår dig verkligen…livet var ju menat så men tog en hemsk vändning…känner med dig. krama barnen och ta hand om dig. kram
Kommentar av Malin Lj 09/10/2008 @ 16:06Å vilket fint kort på er! Jag tänker på er varje dag och jag tycker att du är fantastisk som stretar på i all tung sorg. Varm kram från mej!
Kommentar av Kacka 09/10/2008 @ 16:59Det är ju mest orättvist i hela världen när alltid de snällaste drabbas av den värsta sorgen.. och det finns ingen mening med det som skett , men dina barn ger framtiden en mening.
Kommentar av ilse 09/10/2008 @ 23:01Hej…
Kommentar av Monica J 10/10/2008 @ 0:28Har läst din blogg ett tag..beundrar dig för din styrka, Jag tänkte på det du skrivit idag. jag förstår hur du menar..ta inte illa upp,jag menar väl.. men om jag får lov att vända lite på det å skriva: Vilken tur att du fick möta din stora kärlek! Vad skönt att Ni fick det så bra,att ni hade den fina kärleken, den tiden ni hade tillsammans. Och att ni fick så härliga barn. . .. Var rädd om din energi, använd den till några positiva tankar..lite varje dag…låt givetvis din ilska och frustration bubbla ur dig när det behövs..men avsluta med en positiv tanke..
Jag känner dig inte, men hoppas du kan läsa mellan raderna att jag bryr mig, och vill väl. Kram/M