2 A new life


Jag lever i min värsta mardröm..
03/10/2008, 21:11
Filed under: Sorg, tankar, video | Etiketter: , , , ,

Ibland känner jag mig stark, tycker jag hanterar det hela ganska bra. Känner mig tillfreds med mig själv och med mitt liv. Men så kommer kvällar som denna då jag känner mig ensam, otrygg, ledsen, svag…
Ibland kan jag tänka att tänk om jag kunde hitta någon, då skulle jag må bättre. Men så är det ju inte och det vet jag inners inne. Jag är den enda som kan göra mig lycklig igen, tyvärr kan jag tycka ibland. Hade varit så lätt om det ”bara” var att hitta någon ny man som gjorde mig lycklig och så gick livet vidare. Men så är det ju inte, det är ju bara att lura sig själv att tro det.
Det finns INGEN som kan fylla Joakims plats i mitt liv. Ingen av er förstår hur det känns. INGEN vet hur jag egentligen mår och känner, vilket jag inte kräver.  Jag är väldigt bra på att dölja den riktiga Carolina, tyvärr.

Som ni vet går det väldigt upp och ner med alla känslor. Har haft en jättemysig kväll med barnen,men så fort de somnar och jag blir själv kommer alla tankar och känslor.

Jag vill bara få må bra, få vara lycklig. FAN att livet ska vara så jobbigt ibland.

Ibalnd är det svårt för mig att skriva ner alla tankar och känslor, skulle vara lättare att prata om dem. Har funderat på videodagbok, men jag har ingen kamera och då skulle jag ju inte kunna delamed mig till alla er som bryr er och stöttar mig.
För vem skulle vilja göra en dokumentär om mig och mitt liv?!

Varje gång jag hör denna låten tänker jag på Joakim och känner mig nära honom.


3 kommentarer so far
Lämna en kommentar

Klart att det går upp och ner eller fram och tillbaka kanske….En klok person sa en gång till mig att försöka att inte se det som att det går upp och ner, för det känns så tungt när man är långt där nere och det är en himla brant backe att ta sig upp för igen. Försök istället att se tillvaron som ett piano – det finns vita tangenter och svarta. Men det är flera vita än svarta och de vita är större än de svarta. När man kommer på en svart tangent kommer det förr eller senare en vit tangent igen. Och kanske kanske att man råkar komma på e, för mellan e och f på pianot finns det ingen svart tangent. Att tänka så innebar för mig att jag rörde mig vidare framåt. Det låter kanske väldigt enkelt och banalt, men för mig funkade det.
Kram på dig!!

Kommentar av pruddelutt

Man kan aldrig helt sätta sig in i hur en annan människa känner, men lite kan jag förstå.
Jag miste min sambo den 11 juli i år. Han hade ett aneurysm i hjärnan som ingen visste om och dog helt oväntat på semesterns första dag.
Precis som du har jag bättre och sämre dagar, tycker liknelsen med pianot som Pruddelutt skrivit är ganska bra.

Jag tröstar mig med att jag vet att det finns andra som råkat ut för liknande i sitt liv före mig, och som klarat av det och kunnat gå vidare.
Tanken på att jag inte alltid kommer att må så här hjälper de dagar då jag är på en av de svarta tangenterna.

Ta hand om dig!
Och kram
Ylva

Kommentar av Ylva

Prudelutt jag förstår precis hur du menar och det var faktiskt ett bra sätt att tänka på det. Ibland blir man så insnöad i sig sjävl och sina knäppa tankar, då är det bra att någon annan kliver in och ger en lite nya tankesätt.
Tack!

Ylva.
Tack för dina fina ord. Ibland känner man sig så ensam och utanför. Känns somatt alla ”andra” lever på i sina perfekta och bekymmersfria världar. Men så är det ju inte, alla bär på sitt.
Nu ska jag ta en titt på din sida.
Önskar dig en trevlig kväll.

Kommentar av 2anewlife




Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s



%d bloggare gillar detta: