J har idag legat en vecka på intensiven och hålls nu vid liv med mediciner och intensiv övervakning. Han har de senaste dagarna vaknat till lite och har kunnat prata lite men hjärnan har tagit stryk och J är mycket svag så det är svårt att höra och förstå vad han säger.
Vi turas om att vaka vid hans sida och sova på sjukhuset. Infektionen är på väg att försvinna men J behöver många mediciner för att inte kroppen ska ge upp.
Det senaste läkarna sa var att det antagligen kommer bli en tur till Lund på måndag och där kommer han ligga och vänta på ett nytt hjärta för det är det ända som kan rädda honom nu. Han kommer då hamna i den ”första gruppen”, dvs akut transplantation. Så det kommer ant ske om några veckor….
Känns som att man går i ett vakum, allt är så overkligt, vi lever i vår egan värld. Mina systrar och min mamma har varit hos mig hela veckan och hjälpt mig med hus och barn. Mamma åker hem imorgon och jag ska försöka jobba lite å måndag.
Nu ska jag åka in till sjukhuset igen och sitta där till ikväll….
2 A new life 