Filed under: Familj
Jag och J har både läst boken och sett filmen. Man får sig en tankeställare och vi försöker nu att leva våra liv efter the law of attraction. Vi behöver påminna varandra ofta så vi inte glömmer hur vi vill må och leva våra liv. Ikväll var det en person via min blogg som fick mig att minnas hur det är jag vill leva mitt liv!
Jag har hamnat i en nedåt spiral där jag bara ser problem, stressen, allt vi inte kan göra, allt som kan hända…. Jag måste vända på detta för livet blir inte lättare och roligare när man bara ser det jobbiga i livet.
Jag kommer ihåg hur bra jag mådde när jag läste boken och verkligen ”levde” efter filosofin, jag kände mig stark, lycklig och lugn. Är nog dax att läsa boken igen…
Bilden lånad från http://www.thesecret.se/
Filed under: Familj
Nu har jag lilla G och pappa spelat Wii, Super Mario alldeles förlänge. Tror det måste vara beroendeframkallande. Vi satt som klistrade alla tre och spänningen var olidlig när mamma besegrade dinosaurien….
Den här filmen vill J se, men det vet jag inte om jag klarar… Känns som om den är lite lik vår historia med operation.
Milda makaroner vad jag har varit trött idag, sov ändå bra inatt tyckte jag. Skyller på att det är måndag. Mina knän har inte varit att leka med idag, gör ont till tusen. Ringde för 3.e gången på några veckor till vår husläkare för att få en tid, men det var fullbokat denna veckan så jag får ringa på onsdag för då har de gjort schema för nästa vecka!
Sköterskan trodde att det var en inflamation i knäna och att jag behöver se en ortoped och få knäna rötgade. Hon sa att jag skulle köpa några andra tabletter på apoteket och att jag kunde köpa de här svindyra knästöden på apoteket…
Igårkväll höll jag på att hugga av mig mina knän, jag hade sååå sablars ont. Smörjde med ipren salva men det hjälpte inte. Känns lite bättre nu på morgonen men jag får nog ringa och be att få komma till en annan läkare denna veckan.
Igårkväll glömde jag att trycka in en knapp på alarmklockan men som tur var har jag alltid mobilen som backup, annars hade jag inte suttit här nu utan nannat kudden.
Jag hoppas att J får se lite resultat på vägen nu, han är så duktigt med vätskan och kämpar som bara den. Vikten går sakta ner men det är precis som att när han vägen över 90kg så är det svårare för kroppen att släppa den vätskan som är för mycket.
Låt igårkväll och tänkte på när dagen kommer då de kommer ringa och säga att de har ett nytt hjärta och vi måste åka… Känns overkligt. Jag är mest nervös för att ingen kommer hinna hit och ta barnen eftresom vi har ca 30min på oss innan ambulansen kommer… Tänk om J skulle få åka själv, då hade jag fått panik… Ne nu ska jag tänka positivt, det kommer gå bra.
Ha nu en underbar måndag!
2 A new life 